Nu är vi framme i Cairns efter en lång resa! Vi ska nu pusta ut och få oss riktigt go sömn på vårt hostel. Laddar upp lite bilder från vårt äventyr i bushen, så skriver vi mer senare.

 

Nu drar vi iväg igen - åker ifrån Southwell nu och ner till Cairns. Eftersom barnen har 15 dagars lov och ska vara hos sin mamma hela den tiden, så kommer vi inte ha något att göra alls på gården + att vi inte får något betalt då. Så vi kände för att åka vidare hellre än att vänta på att dom ska komma tillbaka.

Vi hörs senare, när vi har tillgång till internet igen, och när vi är framme i Cairns. Kommer bli en lång resa ner med bil till Mareeba (60 mil), sen buss därifrån till Cairns. Vi vet inte ritkigt hur vägarna ser ut här nu heller om det är översvämning eller så, så det kan ta ännu längre tid. Vi hoppas vi inte behöver campa utefter vägen iallafall haha!

Ja, nu har vi faktiskt överlevt över en vecka här ute i buschen. Dagarna går faktiskt fort förbi, varma är dom också (runt 30-35 grader). Soligt och härligt har det varit nästan hela tiden så idag var det dags för lite regn. Familjen är iväg och campar över helgen så vi är alldeles själva på gården och håller ett öga på djuren. Rätt skönt faktiskt.

 

Hade egentligen tänkt att ladda upp massa fina bilder från systemkameran, men internet är så himla segt här så det funkar inte. Antar att bildfilerna är större än va detta internet klarar av. Lite tråkigt, men dom får ni se om några veckor istället när vi kan få hyfsat internet igen. Har filmat en del här med så det tänkte vi fixa någon gång så ni får se med egna ögon hur fint det är här uppe. Men som sagt, allt beror på internet här.

 

Nästa vecka blir som vanligt, ha skola med barnen, åke med dom och bada i floden, äta, sova. Ungefär så våra dagar ser ut, hinner oftast slänga in lite filmtittande och solande också. Och såklart gosa med alla djuren här. Nästa helg så blir det lite annourlunda, hur vet vi inte än. Barnen ska åka till sin mamma över påsk så vi har sju dagar med inget jobb. Richard prata på att ahn kanske kunde fixa jobb till oss på sin kompis avocado-farm, för de sju dagarna som vi inte jobbar åt honom. Annars så får vi en massa dötid här på gården, haha. Vi får se hur det blir, vi hoppas såklart på avocado-plockning och tjäna lite extra pengar!!

 

Nä nu ska vi nog ta och hitta på något vettigt, typ laga mat! Vi hörs senare,

 

 

 

 

En hel vecka blev det på Guldkusten, sen bar det vidare upp till Cairns. Richard (han med gården) ringde oss nämligen och ville gärna att vi skulle komma upp. Den andra tutorn hade behövt åka hem igen. Så eftersom han erbjöd oss både mat och boende plus lön, så tog vi det utan att blinka. Så efter en vecka i härliga Surfers Paradise så tog vi flyget upp till Cairns. Där tog vi in på ett YHA-hostel och strosade runt i staden lite. Nästa dag var det att packa ihop igen och bege sig till flyplatsen. Vi skulle där åka med ett propellerplan (nervöööst) upp till hans gård. Flygturen gick bra, det var jätteläskigt i början, men sen vande man sig och vi njöt av utsikten, sjukt coolt var det att se Australien från den vinkeln. Vi flög i fyra timmar och hann med att landa hela fem gånger (på olika gårdar runtomkring, dom leverar nämligen post och matvaror på det sättet), innan vi var framme vid Southwell. Någon gång emellan dom landningarna började Roberth må jätteilla och inga åksjuke-tabletter hade vi med oss. Stackarn, fick sitta och hulka i en påse resten av flygturen.

 

Gården var inte riktigt som vi tänkt oss, iallafall jag trodde att den skulle va något större (markerna är ju sjukt stora, 146 000 hektar!!! men sen bara ett litet hus och några skjul) men mysigt och fint var det ändå. Kanske inte jätterent och så haha, men vi får helt enkelt överleva. En sak kände vi direkt och det va att två månader här (som vi egentligen tänkt)  var ingen utav oss särskilt sugen på, så vi tror vi bara stannar i fyra eller fem veckor. Det får räcka!

 

Döttrarna som vi ska "undervisa", eller ja hjälpa med deras skoluppgifter, är jättesöta och snälla. De är mellan 9 och 12 år och kör runt på fyrhjulingar och bil(!!!) redan. Dom kör nästan bättre än vad vi gör haha. Första dagen tog dom ut oss och visade oss markerna lite granna, och vi såg en och annan känguru. Även vildsvin har dom mycket här, och det är en som smyger runt här på gården och försöker hitta mat. Skitcoolt att se en riktig och verklig Pumba på nära håll, haha. Vi har även varit med ute på en fisketur, Vi fick ingen fisk, men tjejerna fick minsann två var. Krokodiler finns det i var och varannan liten damm, fick vi höra, och i just den vi fiska i speciellt. Lite läskigt, men det var ingen utav dom som kände för att visa sig. Krokodiler fick vi istället se lite längre bort i ett annat vattenhål. Coolt!!

 

Dagarna här är ganska så samma, lite långtråkigt ibland, men det är ändå jättefräckt och va här ute i buschen och se detta livet. Vi skriver snart igen, förhoppningsvis så händer det nåt mer kul snart!

 

Jobbsökande och jobbsökande... utan vidare resultat. Vi bestämde oss för att inte haka upp oss så mycket på det, utan ta vara på dagarna istället för att sitta och titta igenom samma jobbannonser dagarna igenom. Söka lite på morgonen, åka iväg och sola, bada, se sig omkring, sen söka lite till på kvällen. Ta det lite lugnt ett tag. Och som på beställning kom ett samtal från en man på Guldkusten som ägde ett hostel. Tidigare hade jag ringt på en annons från ett hotell på Guldkusten som behövde hjälp med städning på mornarna (ingen lön, men gratis boende, vilket är super!), tyvärr hade hon redan hittat några men var jättesnäll och skulle hjälpa oss genom att höra med andra som sökte folk.Så på den vägen var det Brandon hittade oss, och nu ville han att vi skulle komma upp så snart vi kunde. Jobbet var att städa två timmar varje morgon och i utbyte fick vi ett rum där på hostelet. Vi tackade ja direkt! Hejdå Sydney, hej Surfers Paradise!

 

Bussresan skulle ta 16 timmar, men den tog 20. Efter några timmar (klockan var ett på natten) så gick bussen sönder. De kom rök ur airconditionern och ljusen fungerade inte alls på bussen. Vi fick vänta i fyra timmar på en annan buss. Inte jättekul mitt i natten. Men tillslut var vi framme. Vi hittade hostelet och de som jobbade där var jättetrevliga. Känns verkligen som vi kommer trivas. Jobbet är rätt lätt, tar oss mellan 1 till två timmar, sen har vi resten av dagen till att göra vad vi vill.